Generellt sett är drever en väldigt frisk hundras men det finns framför allt ett aber som drabbar denna hundras i större utsträckning än den drabbar andra hundraser; jaktödem. Jaktödem innebär att hundens lungor fylls med vätska och det egentliga namnet på detta problem är lungödem. I folkmun kallas det ändå för jaktödem av den anledning att det är under jakt som vätskeansamlingen sker.
Ett allvarligt tillstånd
De allra flesta hundar kan hantera jaktödem eftersom deras kroppar har förmågan att återabsorberar vätskan i lungorna ganska snart men för några individer kan följderna bli så allvarliga att ödemet leder till döden. Dödsorsaken är då syrebrist till följd av att kroppen inte klarar av att transportera syret ut i cellerna.
Tydliga symptom kan vara:
- Att hunden är andfådd långt efter den borde vara det eller att den andas häftig.
- Att hunden verkar utmattad.
- Att hunden lyfter huvudet och sträcker ut halsen i ett försök att få in mer syre.
- Att hundens slemhinnor i bland annat munnen är bleka eller blåaktiga vilket är ett klassiskt tecken på syrebrist.
- Att det kommer vätska och bubblor från hundens nos.
Om jaktödem misstänks bör hunden genast tas till veterinär och enligt djursjukhuset Anicura består behandlingen främst i att ge hunden syrgas samt att vätskan försöks drivas ut med vätskedrivande medel. En hund som en gång har drabbats av jaktödem kan mycket väl komma att drabbas igen och för en del hundar är det därmed säkrast att upprätta jaktförbud, för att på så vis undvika tillståndet.
Orsak till jaktödem
Det är ännu inte känt vad som orsakar jaktödem men flera parametrar har identifierats som möjligen påverkar uppkomsten av ödemet. Bland dessa ses bland annat:
- Arv
- Adrenalinpåslag
- Luftfuktighet
- Jakt i ung ålder
Först och främst tycks jaktödem ha en ärftlig faktor om cirka 30%. Det betyder att om du funderar på att köpa drever eller en annan jagande ras som drabbas av jaktödem bör du granska stamtavlan noga. Hör dig gärna för om huruvida någon av valpens släktingar har drabbats av jaktödem då det ökar risken för att din kommande jakthund får det.
Den andra parametern är den att jaktödem i princip endast uppstår när adrenalinpåslaget är stort, det vill säga när hunden är uppspelt på grund av jakten och dessutom arbetar hårt. Det är självfallet svårt – för att inte säga omöjligt – att undvika adrenalinpåslag vid jakt men om hunden tidigare har drabbats av jaktödem så är det klokt att undvika liknande situationer.
Den tredje observationen är att vått och fuktigt väder, där luftfuktigheten är hög, tycks påverka förekomsten av jaktödem och den fjärde faktorn är att hundar som utsätts för hård jaktträning i ung ålder tenderar att utveckla jaktödem i högre grad än övriga hundar. Därtill menar en del hundägare att utfodring av druvsocker, både före och efter jakt, hjälper till att förebygga uppkomsten av jaktödem. Huruvida det stämmer eller ej är dock inte känt.